Vad händer??

just nu gråter jag flera gånger om dagen..
jag mår inge bra, känner mig helt utsugen på energi, ork å lust.. känner mig helt slut..
Saker runt omkring gör d inte lättare heller..
Barnen har sitt trots, sitt humör.. å vägrar lyssna..
å jag har eller har haft en "relation" kallad vänner med fördel, tills någon hittar någon annan..
men d fungerar inte, för mycket känslor inblandade.. å d kommer bara sluta illa om d fortsätter så.
jag orkar inte med å bli sårad engång till, har blivit d alldeles för många gånger i mitt liv..
å jag kan inte vara sån vän, iaf inte när känslorna finns där..
jobbigt detta med känslor, önskar jag oxå var en sån som bara kunde stänga av å skita i allt.
visst, jag försöker ett tag, men verkligheten kommer ikapp en..
å ju mera man träffas ju mera växer känslorna, fast man försöker att inte känna något spec..
d bästa vore kanske att sluta ses, bara höras någongång på telefon, för då är d lättare att släppa taget..
Aja, vi får se hur slutet blir..

å mitt i allt jävla kaos så har min Bebisklocka börjat ticka.. vad fan händer i min kropp??
jag som känner mig så less på allt har börjat längta efter barn..
Eeh, hur går d ihop??
jag har ju iofs sagt att jag vill ha ett till barn innan jag bli 30..
å åldern börjar närma sig..
men ska jag ut å jaga sperma nu då?? haha..

puh.. nu har jag fått skriva av mig lite.
ska gå göra lite nytta..