Det är fan inte lätt..
det gör ont, saknaden är hemsk.. alla tankar å känslor,
men jag är ingen BraAttHaVidBehovTjej.. jag vill vara mera än så.. Jag förtjänar vara mera än så.
det gör hur jävla ont som helst å det är svårt som fan.
Går inte en dag utan att tankarna finns där, saknaden..
Svårt å låta bli svara på messen, skriva en reaktion, men jag gör det, låter bli..
trampa runt i samma spår leder ingenstans,
Hur stänger man av??
Hur släpper man taget??
iofs ju längre tiden går utan att ses eller höras gör nog det lättare,
Men just nu känns d tomt,
en del som varit stor.. försvunnit.. saknas..
1 kommentar:
Kram!
Skicka en kommentar